Nu är det spetshästarnas tid
-
Våren är spetshästarnas tid. Aldrig är det så lönsamt att förutspå vilka som når ledningen som just den här årstiden. Och effekten kommer redan nu i mitten av mars.
Att ledningen är den överlägset bästa positionen i svenska travlopp gäller året om, där hästen som sitter främst varvet från mål håller undan i drygt fyra av tio lopp.
Men positionens dominans varierar med årstiderna.
Och det är faktiskt inte i högsommarvärmen när hästarna springer som allra snabbast som ledningen är som mest värd.
Trots att termometern fortfarande visar minusgrader i delar av landet kan det redan nu vara värt att plugga spetsstriderna extra noga.
Statistiken visar nämligen att brytpunkten i spetsvinnare kommer redan i mars och att våren är årstiden då det betalar sig bäst att lista ut vem som tar ledningen.
Vi börjar med att titta på resultaten för spetshästar per årstid, mätt genom Travfakta sedan 2015.Andel spetsvinnare
Segerprocent (ROI)
Vår: 43 (232)
Sommar: 42 (231)
Höst: 41 (222)
Vinter: 40 (196)Här syns att våren ligger i topp med högre andel spetsvinnare och högre ROI (Return On Investment) än ”den naturlige favoriten” sommaren.
ROI innebär i detta fall den procentuella återbäringen på ett fiktivt spel med en fast insats på hästen som sitter i ledningen varvet från mål i samtliga lopp.
Att det skulle vara rena barnleken att vinna pengar på trav om man satt på sådan information är förstås inte konstigt, men det intressanta är att fördelen av att räkna ut vem som tar ledningen varierar stort med årstiderna.
Allra minst värt är det under vintern där varje spelad hundralapp ”bara” ger 196 kronor tillbaka.
Och allra högst är den alltså på våren då det blir 232 kronor tillbaka, en krona mer än på sommaren.
Färre spetsvinnare i kyla med skor på hovarna är alltså en gångbar tes, men inte flest spetsvinnare i sommarvärmen.
Det innebär att det stora skiftet sker just nu, eller när skotvånget hävdes 1 mars.
Är det verkligen så – eller börjar spetsvinnarna istället hagla i aprilsolen?Vi undersöker det genom att kika på resultaten månad för månad och år för år.
Procent spetsvinnare år för år
2023
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
42 (202) - 39 (198) - 44 (250)2022
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
46 (205) - 45 (242) – 40 (234)2021
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
42 (213) - 42 (230) – 45 (220)2020
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
41 (245) - 44 (218) – 45 (248)2019
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
42 (225) - 42 (216) – 45 (248)2018
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
34 (176) - 36 (177) – 41 (213)2017
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
38 (177) - 44 (258) – 46 (249)2016
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
38 (243) - 44 (269) – 39 (207)2015
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
40 (202) - 44 (242) – 43 (237)Som sig bör blir det statistiska avvikelser mellan åren eftersom underlaget ligger på runt 600 lopp per månad och år.
Men sammanställer man samtliga resultat blir bilden klarare av när spetshästarna lyckas bäst och är mest spelvärda.Spetsvinnare totalt
Februari (ROI) – mars (ROI) – april (ROI)
40,3 (210) - 42,2 (228) – 43,1 (234)Spetsvinnarna ökar med värmen och som synes är ”hoppet” mellan februari och mars betydligt större än det mellan mars och april, både gällande segerprocent och ROI.
Förändringen är alltså redan här, innan vårsolen gjort sitt antåg på allvar, och kan således inte enbart härledas till vädret. Barfotaeffekten samt att kuskarna ”vant sig” vid den lugnare vinterlunken och lämnar spetshästen i fred är andra tänkbara anledningar.
Men oavsett varför är det alltså de närmaste veckorna som är de mest lönsamma på hela året för den som gillar att spela spetshästar.Så funkar norsk voltstart
Spetsstatistiken ovan gäller alltså för Sverige.
Om samma princip gäller i Norge har vi inget underlag för och att ge någon hjälp på vägen kring vilka ekipage som kan tänkas ha högst spetschans under lördagens V75® med dubbeljackpot på Bjerke kan vi tyvärr inte heller göra, eftersom det inte finns någon officiell spårstatistik tillgänglig i vårt västra grannland.
Vad gäller autostart på Bjerke så tävlar man, precis som på Örebrotravet, från distanserna 2 100 och 1 609 meter.
Eftersom Bjerkes upplopp är betydligt längre än Örebros (200 mot 177 meter) så innebär det att anloppet bakom bilen också blir längre, 100 respektive 91 meter.
Det kan jämföras med Sveriges längsta anlopp på Axevalla som är 87 meter.
Det brukar gynna invändiga startspår vilket också är den allmänna uppfattningen kring lördagens bana och något som kan anas i exempelvis Travrondens Jens Sjödéns egenhändigt sammanställda statistik kring tidigare V75 på Bjerke, som innefattar 192 lopp, och där spår 2 och 1 varit mest segerrika.
Värt att påpeka är också att Bjerke är en långsmal bana vilket medför snävare svängar än vi är vana vid i Sverige. Svenska tusenmetersbanor har en diameter mellan 160-180 meter, med undantaget Dannero som är 150 meter. Några officiella mått från Bjerke finns inte kring detta, men en mätning via Google Maps visar 155 meter tvärs över banan mellan långsidorna.Eftersom voltstartsystemen skiljer sig från det svenska kan det vara läge att förklara hur det fungerar.
Den stora skillnaden är att de tre yttersta framspåren spår 5-6-7 voltar åt ”fel håll” och vänder uppåt i banan istället för nedåt, i vad som till viss del påminner om svenska springspår.
Voltledaren är spår 7 som i praktiken agerar på samma sätt som spår 1 med skillnaden att ekipaget startar längst ut i banan istället för längst in.
Vad gäller övriga spår så är spår 4 och 5 de som vänder snävast eftersom de ligger sist på sin volt.
När det är färre än sju hästar på startvolten blir det emellertid lite olika förutsättningar.
Är det sex hästar som på startvolten som i V75-1 på lördag så vänder tre hästar vardera åt varsitt håll.
Det innebär att spår 4 ”försvinner” och att hästarna från spår 4-5-6 agerar som 5-6-7 hade gjort på en full volt. Skulle någon häst bli struken så kommer hästarna att fortsatt volta åt samma håll som de skulle göra från början, man kan likt i Sverige inte ”bli av med” ett springspår.
Är det däremot bara fyra hästar på volten, som på 20 meters tillägg i samma lopp, så försvinner ”springspåren” och alla voltar bakom nummer 1.
För bakspår gäller samma princip.
Är det fullt fällt med tolv hästar så voltar 11 och 12 från ”fel håll” och kan alltså rygga ”springspåren”.
Men när det bara är elva hästar i loppet, som i V75-4, så voltar 8-9-10-11 alla nedåt i banan.
En som är uppvuxen med norsk voltstart är Jan-Ove Olsen som ger sin syn på vilka startspår som är bäst:
- Spår 1 är alltid bra, sedan gillar jag även spår 3. Eftersom 7 leder volten och styr farten är det generellt bäst av spåren som vänder åt andra hållet, men där hänger mycket på kusken. De vassaste kuskarna tar ofta ledningen därifrån, men exempelvis jag själv skulle knappast greja det om jag börjar skulle börja köra i Norge igen. Det går även att öppna snabbt från spår 5, men bara om man har en lättstyrd häst som hanterar att vända väldigt snävt.
- Den största skillnaden mot svensk voltstart är däremot spår 12, som kan vara riktigt bra i Norge där man kan komma med full fart bakom 6 och 7. Jag skulle säga att det läget är 60 procent bättre i Norge jämfört med Sverige, säger Jan-Ove Olsen.
Nu är det inte aktuellt med spår 12 i lördagens omgång och något svar kring om det utgångsläget verkligen är så mycket bättre i Norge, eller vilka startspår som är framgångsrikast i voltstart generellt samt bakom startbilen på Bjerke får tyvärr dröja till den dagen man börjar sammanställa statistik kring detta från norsk sida. - Skapad: 2024-03-14