Jag lägger mer tid i stallet nu

I fjol var han landets främste kusk.
Nu satsar Christoffer Eriksson på tränarkarriären.
- Jag lägger mer tid i stallet nu och det känns väldigt bra, säger sulkysnitsaren som har fem uppsittningar inom V75-spelet på Jägersro.

År 2005 körde då 18-årige Christoffer Eriksson sitt första travlopp.
Tolv år senare hade han rekordsäsongen som gav den prestigefyllda titeln ”Årets kusk” på Hästgalan.
Men istället för att rida vidare på vågen som landets hetaste sulkyutövare har Eriksson tagit upp och sänkt farten.
Samtidigt har det egna stallet vuxit betydligt och innehåller idag 51 hästar.
- Jag har dragit ner kraftigt på antalet tävlingsdagar i år och det beror helt enkelt på att jag inte orkar. Om man ska driva ett eget stall går det inte att vara iväg och köra varje dag. Jag lägger mer tid i stallet nu och det känns väldigt bra, säger Eriksson som plockade ut sin tränarlicens 2011 och fick en rivstart.
Han nådde över miljonen under sin första säsong och hade året därpå två hästar med i landets största tvååringslopp, Svensk Uppfödningslöpning. Resultatet blev ett andrapris för favoritspelade Nugget´s Face.
Samma år körde han 3,5 miljoner kronor som kusk.
Men medan kuskresultaten exploderat så har siffrorna för träningsrörelsen gått i stå.
Fram till i år då såväl antalet hästar som inkörda pengar nästan fördubblats.
- Jag var lite för oerfaren när jag drog igång. Det är så mycket annat som gäller när man ska vara tränare. Det räcker inte med att träna häst, man måste kunna sköta ett företag också. Och jag är värdelös på pappersarbete. Jag klarar varken att skriva ut en räkning eller att betala en.

Idag har Eriksson åtta anställda i rörelsen knuten till gården i Sjöbo.
- Organisationen fungerar mycket bättre nu och förra året bestämde jag mig samråd med flera hästägare att göra en liten nysatsning. Hästarna jag hade då var inte av den kalibern som vi ville ha och det hände inte så mycket. Nu har vi köpt in många nya unghästar och profilen på stallet är mycket yngre.
Är det lovande hästar?
- Ja, men det säger ju alla tränare. Nu har vi kommit till den punkten att alla har bra hästar, nivån på uppfödningen har höjts och överlag tycker jag att hästarna som tävlar är betydligt bättre nu än för bara fem-sex år sedan. Men ändå, kullen som är två år ser jämnare och starkare ut än vad jag haft förut så det ska bli spännande att tävla med dem framöver.
Så nästa mål är att bli ”Årets tränare”?
- Ja, givetvis (skratt). Det viktiga är att man lyckas med det man håller på med och blir bättre. Jag tycker att jag är en mycket bättre tränare idag än när jag startade, man lär sig hela tiden av sina misstag. Sedan kanske man inte blir ”Årets tränare” för det, men givetvis är det sådana saker man drömmer om när man tränar hästar.
Men när du körde in 3,5 miljoner 2014 kunde du väl knappast ana att du skulle bli ”Årets kusk” tre år senare?
- Nej, det är helt sant, så man vet ju aldrig.
Var ser du ditt stall om tre år, är du topp-10 i landet då?
- Det blir nog svårt och det är ingen målsättning jag har. Målet är att vi ska bli bättre, siffrorna ska bli bättre och att vi ska kunna vinna något stort lopp. Om jag sedan är topp-10 i landet eller topp-20 spelar ingen roll.
Att Eriksson ska lyckas försvara sin kusktitel ter sig långsökt i ljuset av att han inte lyckats kopiera fjolårets otaliga storloppssegrar och ”bara” kört in 14,8 miljoner kronor, jämfört med 27,7 i fjol.
- Nej, det blir nog tuffare, även om jag tycker att det gått väldigt bra även i år. Jag har ju inte haft någon Twister Bi som radat segrar i högsta eliten, eller Diamanten. Men några halvstora lopp har jag lyckats vinna.
Har du fått många nya kunder bland tränarna efter din titel?
- Nej, det vill jag inte säga. Jag får lite fler styrningar under tävlingsdagarna, men av de större tränarna är det väl bara Petri Puro som jag fått ett större samarbete med.

Just det samarbetet är aktuellt på lördag då Eriksson för fjärde gången får chansen att sitta upp bakom superstoet 4 Cash Crowe (V75-7).
- Det är verkligen en häftig häst. Från sidan hade jag upplevt henne som lite stökig, men när man väl kör känner man att hon är väldigt klok och förnuftig.
Hur känner man att hon är bättre än en ”vanlig” häst?
- Det märker man så fort man tar tömmarna. Den pondus som hela hästen har, man riktigt känner klassen i henne. Det är inte många hästar som man känner det trycket i.
Kan man jämföra hennes kapacitet med Twister Bi?
- Ja, hon är absolut av den klassen. Sedan är hon fortfarande väldigt orutinerad och loppet på lördag är det särklassigt tuffaste hon varit ute i.
Visste ni att loppet skulle bli så tufft när ni anmälde?
- Ja, vi hade koll på att både 6 Propulsion och 2 Cyber Lane skulle vara med.
Men var inget ni var rädda för?
- Man kan ju inte begära att hon ska gå ut och slå dem. Men samtidigt kan jag köra därefter, ge henne ett lite snällare lopp och köra till slut. Kanske är hon så pass bra att hon kan hänga med dem hela vägen. Petri ville ha ett kvitto på var hästen stod och det lär vi få här.
Ni testade en ny vagn senast, hur föll det ut?
- Mycket bra. Det var en svensk modell av jänkarvagn och hon trivdes verkligen i den. Jag utgår från att den sitter på igen och att det inte blir några ändringar för övrigt.
Hur högt håller du Cash Crowe bland hästarna du är förstekusk på för tillfället?
- Av de jag kör just nu är hon den bästa, den som skulle kunna tävla i absoluta eliten. Det ska bli väldigt spännande att få testa henne i den här omgivningen, säger Christoffer Eriksson.

Det här berättar Christoffer Eriksson om sina övriga V75-hästar:
- 2 R.G.’s Thunderbolt (V75-1) har jag aldrig kört och jag har inte pratat med Ola (Samuelsson) inför det här så där vet jag inte mer än spelarna.
- 3 Timo Lane (V75-2) är en stark och rejäl häst som jag vann med senast. Vi hamnade turligt i ledningen, men hästen behöver verkligen inte be om ursäkt för sin insats och kändes bra hela vägen. Jag tror säkert att han kan räcka i V75 också om han får ett optimalt lopp, vilket för hans del är att inte behöva jobba så mycket själv. Spets skulle passa, men det är ingen häst man bara kan lägga tömmarna på och ladda med från start så vi får se hur han känns bakom bilen. Även om det blivit några galopper upplever jag inte honom som osäker, man får bara hjälpa honom lite under vägen.
- 6 Fabriz Boko (V75-3) borde kunna trampa iväg bra härifrån och komma ner på innerspår där han fungerar bäst. I så fall ska han fixa tre varv utan problem. Vann han enda gången han gått i spets? Jag upplever inte att det är en häst som växer i den positionen och med tanke på att motståndet är hårt så är det kanske bättre med en smygare, men det är för tidigt att sia om taktiken.
- 9 Bonnies Celebrity (V75-6) vann jag V75 med i annan regi förrförra vintern så det blir ett roligt återseende. Jag vet att han tävlat framgångsrikt i monté på sistone, men det är förstås svårt att säga hur han står sig för sulky. Det är i alla fall en trevlig häst att köra så jag hoppas att han ska kunna hävda sig.

Skapad: 2018-10-22